Jobbig resa.

Uff, detta var den drygaste morgonen på länge. Som bekant pendlar jag till min skola. Har ca 20 mil enkel resa. Börjar halv nio. Så jag åker hemifrån strax före klockan sex om jag tar bil. Och tåget går strax efter halv sex. Om jag tar bil så kommer jag hem nästan en timma tidigare varje kväll vilket är av stor betydelse. Bland annat behöver jag inte gå och lägga mig mer eller mindre direkt efter jag kommer hem ifall jag ska ned till skolan dagen efter också. Utan kan vara vaken 1-2 timmar innan det är dags att sova.
Har som tur är en klasskamrat som bor i samma stad som mig, så jag har alltid sällskap. Men idag åkte jag ensam. Och sitta och köra ensam i mörkret. Sövande! Så sjukt trött. Fick stanna och kvickna till. Till och MED FICK JAG LOV ATT ÄTA CHOKLAD STACKARS MIG. För att kvickna till. Det här har verkligen en riktigt jobbig morgon. Men nu är jag på plats. Och föreläsaren vi har den här kursen är magiskt bra. En kvinna i sina bästa år, som är militär OCH barnmorska. Coolt. Hon vet verkligen var hon pratar om, hon vara levererar och levererar. Precis den sortens föreläsare jag tycker om. Och hon tar avstånd från att rådgiva och gå in på personliga frågor, vilket är skönt. Det blir ju lätt hänt så annars, att om man har en föreläsare från vården kommer halva klassen med diverse frågor om sig själva eller någon bekants släktings farmors bästa vän. Och det är så tröttsamt.

När jag väl är på plats i skolan vill jag bara bli tankad med information. Och det blir man här. Härligt. Nu väntar en lång dag full av kunskap.