Den tredje julen.

Så var schemat för resten av året inlämnat till ongens dagis. Ett par månader bort, så har han gått på dagis i ett år (borträknat hans långa sommarlov med mig), stora killen. Tyckte liksom nyss att han var en pyttebebis. Eller att han åtminstone kröp. Nu är han stor - man ändå fortfarande så liten. Lillgammal och tidig med pratet. Så ibland glömmer jag bort hur liten han verkligen är. Den här julen blir hans tredje jul. Hans första jul, blev det premiär att sitta med vid bordet vid julbordet. Stora ögon! Ja, det var alltså första gången han satt i en babystol vid bordet. Stort. Stort för de två föräldrarna som bara varit föräldrar i lite mer än tre månader.
Hans andra jul, då var det premiär för att försöka dräggla upp några julklappar. Men det var väldigt ointressant. Den här julen, hans tredje, blir det premiär för jultomten. Och att slita upp julklapparna själv. Stort. Fortfarande stort för föräldrarna som varit föräldrar nu i lite över två år.

Bilar, hamburgare och en traktor.

Det är barn och bebisar ÖVERALLT. Jag lovar. Överallt. Om inte vännerna mina är gravida, har de nyss fått barn, eller planerar de att bli gravida. Just så känns det nu. Minst en gång i veckan ser man ett svartvitt första porträtt på bebisar på Facebook. Minst! Jag lovar, så är det.
Sonen ifråga hade följande dialog med sin far igår.

Sonen: Lillasyster!
Pappan: Vill du ha en lillasyster?
Sonen: Nääää.
Pappan: Vill du ha en lillebror då?
Sonen: Nääää.
Pappan: Vad vill du ha då?
Sonen: BILAR, HAMBURGARE OCH EN TRAKTOR! 

Okej, okej. Nog för att jag såg ut som en val när jag var gravid med sonen, så jag har testat på detta att verkligen vara STOR. Men bär en traktor. Nä.